Strukturbloggen

För dig som lyssnar hellre än läs­er, finns det här blog­gin­lägget ock­så som ett avs­nitt av struk­tur­pod­den Klart!:

Kän­ner du ock­så igen den här sit­u­a­tio­nen? Du ska göra något som är ytterst krång­ligt och du minns inte exakt hur du brukar göra. Men, efter en stunds trixande och fixande fall­er allt på plats. Just det, så var det! Men, näs­ta gång du ska göra det­ta, är den solk­lara lös­nin­gen som bortblåst.

Eller, kän­ner du rent av igen det här? Du har bliv­it av med en del uppgifter och du ser fram emot att få ägna dig åt det nya, spän­nande du bliv­it ans­varig för. Men, först ska du lära upp den som ska ta över de ​“gam­la” uppgifter­na. Ni bokar en tid och du går igenom allt, men redan näs­ta dag kom­mer den efterträ­dande kol­le­gan för­bi och frå­gar ​“Du, hur var det nu det gick till? Kan du bara visa igen?”.

En lek­tion om en enda sak

Du som är inläst på lean och bevan­drad i de verk­tyg man inom det fäl­tet brukar använ­da för att göra arbetet enklare och mer effek­tivt kän­ner till de så kallade ​“OPL:erna”, det vill säga ​“One Point Lessons”, förslagsvis kallat ​“en-punk­ts-lek­tion­er” på svenska.

Det är enkla, kor­ta beskrivningar av hur något går till, hur man gör ett moment eller en hel uppgift. Låt mig bet­ona att en sådan OPL/EPL är enkel — både till sin utformn­ing och att utforma.

Så enkelt att vi inte skjuter upp

Tra­di­tionellt ska lek­tio­nen rym­mas på ett enda blad (ett fysiskt eller ett dig­i­talt av motsvarande omfat­tning). Det ska inte vara mer kom­plicer­at än att det tar max en kvart att sät­ta sam­man och högst tio minut­er att gå igenom med den som ska lära sig. Lek­tio­nen kan vara skriv­en i text och/​eller illus­tr­erad i bild. Den kan bestå av en skiss som förk­larar hur det går till eller en skär­m­dump som du ritat pilar och ringat in sak­er på.

Menin­gen med det hela är att snabbt och lätt visa hur något går till — och att lek­tio­nen är så enkelt utfor­mad så att det inte finns någon anled­ning att skju­ta upp ska­pan­det av den och ta det ​“se’n, nå’n gång” (och därmed gå miste om dess vardags­fören­k­lande egen­skaper under onödigt lång tid).

Gör så här

Kände du igen dig i exem­plen jag näm­nde nyss eller lockas du av en-punk­ts-lek­tion­er­nas smidighet, gör så här:

1. Tänk ut ett enda moment som du skulle ha nyt­ta av att göra en lek­tion av. Är det något dina kol­le­gor bor­de kun­na, som inte är så svårt, men som bara du kan?


2. Bestäm dig för att göra en en-punk­ts-lek­tion innan dagens slut. Det tar inte mer en min­ut. Ta det direkt efter lunch, till exem­pel, så bry­ter den inte av ditt arbete under för- och eftermiddag.


3. Ska­pa lek­tio­nen i ett så enkelt for­mat att du hin­ner det på en kvart. Den kanske inte blir per­fekt och inte heller snygg, men till­räck­ligt bra för att du eller en kol­le­ga har nyt­ta av den!
4. Behöver du, lägg en kvart lite senare på att göra den lite bät­tre. Den behöver inte bli per­fekt, bara bät­tre än förut.
5. Applåd! (Från mig, om inte annat!)

Tid till det väsentliga

Om du gör enkla en-punk­ts-lek­tion­er för de där momenten eller uppgifter­na du eller dina kol­le­gor behöver lära sig, slip­per du att läg­ga onödig tid på att om och om igen lära dig sam­ma sak. Du kan ägna mer tid åt de vik­ti­ga uppgifter­na istäl­let. Det är väl det vi alla önskar?

Hur gör du?

Har du redan gjort ett antal OPL/EPL:er? Berät­ta gär­na i ett mejl till mig. Jag är nyfiken!

(På tal om lärande, så här kan du läg­ga min­dre tid på att lära upp!)