Gör ”sedan” till ”nu” och kom lättare igång | David Stiernholm

Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

16 maj

Gör ”sedan” till ”nu” och kom lättare igång


Datum: 2016-05-16 10:53

Tid är ett bedräg­ligt fenomen. Rätt som det är, är framtid samtid. Allt det som ska vara klart sedan, ska plöt­sligt slut­föras nu eller åtmin­stone allde­les snart.

Så länge vår dead­line är län­gre fram, näs­ta månad, kan vi väl­ja att göra andra sak­er nu. Men, plöt­sligt är det knappt om tid kvar och vi har inte län­gre något val — oavsett vad för andra uppgifter vi har på vårt bord.

Något av en kalldusch
Och, ändå lyckas vi oftast få ihop allt till slut, pré­cis i tid, fem i tolv. Det blev stres­sigt på slutet, det var lätt att vi då gjorde mis­stag och det var ett inte vidare behagligt sätt att arbeta.

Jag förstår att det kan finnas en lock­else och njut­ning i det att sli­ta hårt och inten­sivt för att sedan slapp­na av i att jag kla­rade det” — pré­cis som att jag fascin­eras över min nyfun­na faib­lesse för kalla havs­bad (11,9 grad­er i söndags) och den när­mast rus­lik­nande känslan när jag kom­mer upp och torkar i den några grad­er var­mare vin­den. Men, inte skulle jag ständigt var­je dag ta de kalla baden och inte heller alltid stres­sa klart i sista sekunden.

Två gam­la, goda strategier
Visst skulle det vara fint att få bör­jat tidi­gare med åtmin­stone en del av de sak­er vi lätt skjuter upp en gång för myck­et? För nog är det just bedräg­ligt, det­ta med uppgifter och när de ska vara klara. Det är först sedan — sedan — sedan — sedan” och vips är det nu”.

En strate­gi för att bör­ja tidi­gare är att dela upp arbetet i små, konkre­ta steg vi kallar att göra-uppgifter. En annan att boka in tid i kalen­dern (tidigt!) då vi gör sak­en, trots att det inte är ett klock­slags­beroende möte (då det är klock­slags­beroen­det som avgör om något ska stå i kalendern).

Hur tar tid sig ut?
Men, vi kan ock­så hjäl­pa oss själ­va på andra sätt. I en täm­li­gen färsk studie av Yan­ping Tu (Uni­ver­si­ty of Chica­go) och Dilip Soman (Uni­ver­si­ty of Toron­to) tes­tar forskar­na hur det sätt vi betrak­tar tid påverkar när i tid vi gör en uppgift som har en dead­line. Två av exper­i­menten hand­lar om de van­li­ga bryt­punk­ter vi har för att kat­e­goris­era mängder av tid, i det­ta fall årsskifte och månadsskifte.

En grupp test­per­son­er fick i det förs­ta exper­i­mentet i juni i uppgift att göra något inom sex månad­er, det vill säga senast den sista decem­ber. En annan grupp fick i juli sam­ma uppgift — ock­så de inom lop­pet av sex månad­er, allt­så den sista jan­u­ari näs­ta år. Forskar­na fann att den för­ra grup­pen, med dead­line det­ta året, i snitt bör­jade med uppgiften tidigare.

I det andra exper­i­mentet fick test­per­son­er­na gradera på en nio-gra­dig skala (”defin­i­tivt nu” — defin­i­tivt sedan”) när de skulle bör­ja med en fyra-tim­mars uppgift om det idag är den 24 april (respek­tive 25:e, 26:e och 27:e april) och dead­line är den 29 april (respek­tive 30:e april, 1 maj och 2 maj). De med dead­line i april månad sade sig väl­ja att bör­ja bety­dligt tidi­gare än dem med dead­line i maj, trots att kalen­der­tiden till dead­line för alla var pré­cis fem dagar.
Forskar­na tolka­de det­ta som att dead­lines infal­lande det­ta året och den­na månad upp­fat­tades som lika nuet”, medan de näs­ta år respek­tive näs­ta månad upp­fat­tades oli­ka nuet” och att den­na upplevelse påverkade vår benä­gen­het att kom­ma igång.

Gör så här
Vill du ta fas­ta på resul­tat­en i den här stu­di­en, få dina dead­lines att lik­na nuet. Du kan göra det på till exem­pel två sätt:

  • Sätt dead­line hit­om det som för dig är en tydlig kalen­der-bryt­punkt. Är dead­line egentli­gen en bit in i näs­ta månad, sätt den till sista dagen den­na månad. Ska något vara klart i slutet av jan­u­ari, sätt dead­line till före årsskiftet.

  • Istäl­let för att for­mulera att ni ska vara färdi­ga efter sport­lovet”, skriv före Påsk”. En dag som är hit­om bryt­punk­ten är av sam­ma slag som den dag som är idag, medan en dag efter bryt­punk­ten till­hör en annan kat­e­gori. Även om före Påsk” rent fak­tiskt kan vara senare än efter sport­lovet”, är chansen stor att du bör­jar tidi­gare än annars, efter­som en dag före Påsk” är mer lik nuet.

De bryt­punk­ter vi talar om på dagar­na är goda verk­tyg vi kan ta till för att få gjort fler sak­er tidi­gare, så låt oss leka med dem. Hur kan vi använ­da Lucia”, jul”, nyår”, ter­tial 1”, kvar­tal 2”, mid­som­mar”, semes­tern”, augusti”, halvårsskiftet” och andra begrepp när vi for­muler­ar våra dead­lines så det gyn­nar vår initativförmåga?

Tidi­gare igång — snab­bare klart
Om du får dina dead­lines att ham­na i sam­ma kat­e­gori som nuet, kom­mer du enligt stu­di­en troli­gen att sät­ta igång tidi­gare. Möjli­gen kän­ner vi att det plöt­sligt var oer­hört mån­ga sak­er som skall vara klara nu istäl­let för sedan, men nog är det bät­tre att kän­na iver att kom­ma igång nu än stress mot slutet när sedan med ens slog över till att bli nu?

Hur gör du?
Hur gör du för att sät­ta dead­lines så du lättare håller dem? Kom­mentera gär­na och dela med dig av tankar och tips. 

På stiernholm.com använder vi cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du samtidigt att vi använder cookies på hemsidan. För mer information klicka här.