Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

13 feb.

Råd bot på din tidsoptimism


Datum: 2017-02-13 15:57
Närbild på urtavla i svartvitt

Du kan bota din tid­sop­ti­mism. Jag gjorde det. Så här gick det till.

För, att tro sig själv och till­varon om gott är ett skönt förhåll­ningssätt, men opti­mism om hur lång tid något tar slår allt­för ofta hårt tillbaka.

  • Det tar län­gre tid än vi trodde att trans­portera oss dit vi ville hin­na i tid. 
  • Uppgiften vi ska bli klara med tog län­gre tid att färdigställa. 
  • Lever­ansti­den av det vi behöver till en viss dag var alls inte så kort vi antog. 

Sit­u­a­tion­er som dessa är type­x­em­pel på tillfällen i arbetsvarda­gen som det kör ihop sig.


(För dig som har ont om tid just nu (!), gjorde jag här en video där jag i kor­thet delar med mig av tipset i bloggposten:)


Om du beteck­nar dig som tid­sop­ti­mist, kän­ner du igen dig i att det ofta blir stres­sigt på slutet — fastän du hade upp­skat­tat hur lång tid det skulle ta. Det tar på krafter­na att så ofta behö­va skyn­da och det är lätt att med tiden kän­na sig som en som alltid är hop­plöst sen. Det finns dock hopp.

Jag har var­it inbiten tid­sop­ti­mist (och fick ta digra kon­sekvenser av det) och mig hjälpte ett enkelt knep jag bör­jade anam­ma och som jag vill dela med mig av till dig idag. Kanske har ock­så du nyt­ta av det.

Dubbelt upp!

Så här gjorde jag: När jag hade tröt­tnat på att vara den ständigt jäk­tande tid­sop­ti­mis­ten, bestämde jag mig för att dub­bla den tid jag spon­tant upp­skat­tade att något skulle ta.

  • Tänk­te jag jag hin­ner dit på tio minut­er”, sva­rade jag mig bra; då säger vi tjugo”. 
  • Var jag på väg att säga till någon du har det imor­gon”, hej­dade jag mig och ändrade till i övermorgon”. 
  • Skulle jag på kvällen sät­ta väck­nin­gen på kl 6, för inte tar det mer än en halv­timme att kom­ma iväg”, valde jag istäl­let kl 5:30.

Jag ser inte rik­tigt logiken i att jag med den­na tum­regel skulle bli bät­tre på att upp­skat­ta tid­såt­gån­gen rätt, men av någon anled­ning blev jag det. Nu dub­blar jag inte län­gre (eller, kanske märk­er jag inte ens att jag gör det) och jag slip­per få knappt om tid på slutet alls lika ofta som tidigare.

Gör så här

Vill du tes­ta om det­ta busen­kla knep kan råda bot ock­så på din tid­sop­ti­mism, dub­bla från och med idag den tid du spon­tant tror att något kom­mer att ta när du gör en tid­sup­p­skat­tning. Det är allt.

Mer utrymme med en gång

Om du på det­ta sätt dub­blar var­je upp­skat­tad tid­såt­gång, skaf­far du dig direkt bät­tre fram­förhåll­ning sam­tidigt som du ger dig själv en bät­tre chans att få erfaren­het av hur lång tid sak­er egentli­gen tar — när du inte behöver skynda.

Visst, all­tefter­som du blir mer av en tid­spes­simist än en ‑opti­mist och blir bät­tre på att upp­skat­ta tid­såt­gån­gen rätt, kom­mer du att få mer och mer extra tid över. Men, nog finns det alltid något du kan göra av den tiden i värs­ta fall — särskilt som vi med teknikens hjälp allt­mer kan arbe­ta var som helst och när som helst. 

Du behöver ju inte heller hål­la på i all framtid, utan om du efter ett tag märk­er att du alltid får oer­hört myck­et tid över för att du tag­it i i överkant, kan du rätt och slätt slu­ta med knepet.

Hur gjorde du?

Gjorde du på ett annat sätt för att råda bot på din tid­sop­ti­mism? Berät­ta för mig!

(Vill du stres­sa min­dre såväl på job­bet som i pri­vatlivet har jag fak­tiskt en föreläs­ning om att få tiden att räc­ka till.)

Ung man i röd parka och svart mössa som lyssnar på podd med hörlurar i snöfall

Om du vill ha fler tips om struktur på jobbet finns det flera sätt att få det av mig - i poddar, videor, böcker, föreläsningar och annat.

Ge mig fler strukturtips!