Därför bör du skapa uppgifter av mejl och meddelanden du vill markera som olästa igen
Datum: 2025-10-09 09:33

Jag har många gånger här när jag talat om mejl och andra meddelandeinflöden använt verbet ”processa” för att beskriva hur jag (och säkert också du) hanterar det som kommit in på ett systematiskt sätt.
Mer än att jag bara läser meddelandet och eventuellt svarar på det, är det i princip ett kort flöde av aktiviteter varje mejl går igenom innan jag går vidare till nästa. Detta för att undvika att det blir digitala högar av ohanterade mejl och meddelanden som här och där väntar på att jag ska ta mig an dem.
För dig som lyssnar hellre än läser, finns det här blogginlägget också som ett avsnitt av strukturpodden Klart!:
Ett flöde för varje mejl
Processen innefattar att jag läser det, att jag antingen gör det meddelandet innebär direkt (svarar, till exempel) eller att jag skapar en att göra-uppgift om att jag ska göra detta senare, och att jag slutligen arkiverar det eller slänger det. (Arkiverandet och slängandet rör främst mejlen snarare än chatmeddelanden.)
Oläst fastän läst blir en att göra-uppgift
Ett nyckelsteg i processen är att jag skapar en att göra-uppgift om det inkomna innebär att jag ska göra något som jag inte vill eller inte hinner göra omedelbart.
En del som jag träffar ställer sig tveksamma till det. Varför lägga tid på att skapa att-göra-uppgifter när det går så fort att bara markera det lästa som oläst igen, så att man kommer tillbaka till det senare?
Det här är orsaken
Jo, du vill såklart prioritera rätt och få rätt sak gjord i rätt tid. I varje stund vill du välja rätt uppgift att arbeta med. Då är det lättare att se allt du har att göra på ett ställe, i en lista, än om du skulle behöva titta på flera ställen och jämföra uppgifternas prioritet med varandra. Därför har du en att göra-lista där allt du inte gör direkt samlas — oavsett hur uppgifterna kommer till dig; som idéer, från kollegor, från ett telefonsamtal, ur ett möte, från en konversation.
Markerar du mejl och meddelanden som olästa för att du ska återkomma till dem, skapar du i princip en underförstådd ytterligare lista (av de olästa meddelandena). Eftersom det är i mejlen och meddelandeflödena ”saker händer” i det att det kommer in nytt, kommer det att vara där du tittar mer än i att göra-listan (som är alldeles stilla när du inte själv gör något med den). Risken är då stor att du ”glömmer av” eller åtminstone försakar att göra-listan och istället väljer uppgifter ur mejlen och meddelandena i första hand.
Det är inte säkert att något har högsta prioritet bara för att det kommit in som ett mejl eller ett meddelande. Det kan på att göra-listan ligga något som har ännu högre prioritet just nu, även om det lades till för flera veckor sedan. Du prioriterar fel, uppgifterna på att göra-listan blir försenade, listan i sig blir en dåligt-samvetes-lista, du känner att du inte längre har full ”koll” på allt och tillvaron blir rörig.
Så ska du inte behöva ha det.
Gör så här
Känner du igen dig i min beskrivning av hur det kan bli om du inte skapar uppgifter av mejl och meddelanden som du ska göra något med men inte direkt, gör nu följande:
- Titta igenom din mejl och de meddelandeinflöden du just nu jobbar mest i. Det kan vara Teams, en kommentarsfunktion i samarbetsverktyget ni använder eller någon annan slags chatplattform. Har du där mejl eller meddelanden som du har läst och som du markerat som olästa för att du ska återkomma till dem?
- Om så, skapa konkret och utförligt formulerade att göra-uppgifter av dem istället.
- Ta för vana att göra på detta sätt i fortsättningen.
En komplett lista är smidigare
Om du skapar uppgifter av mejl och meddelanden som du annars skulle markera som olästa igen, kommer du att få en att göra-lista som är mer komplett än annars. När du prioriterar ur den kommer du att göra en mer korrekt prioritering, för du prioriterar bland allt du har att göra — inte bara bland det som kommit i en viss kanal. Du kommer att kunna ”komma ner i inboxen” fortare, eftersom du kan stuva undan mejlen som kommit även innan du gjort allt de innebär. Det är inte längre i mejlen och de andra inflödena och att göra-listan du måste ”hålla koll”, utan bara i att göra-listan. Tittar du där, är det inget du missar någon annanstans som du borde komma ihåg att göra.
Hur gör du?
Hur har du gjort för att hålla din att göra-lista komplett — trots att det kommer in nya saker i många olika kanaler? Skriv gärna och berätta!
(På tal om att inkorgen ibland kan kännas överfull. Kika in hur du kan bli av med mail och meddelanden du inte ska lägga tid på!)
Det finns fler strukturknep att hämta!
Om du vill ha fler tips om struktur på jobbet finns det flera sätt att få det av mig - i poddar, videor, böcker, föreläsningar och annat.