Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

10 jan.

Konkreta mål gör dig lyckligare


Datum: 2023-01-10 08:00
En basketkorg i grodperspektiv mot en kalifornisk himmel med berg i bakgrunden.

I våra verk­samheter sät­ter vi mål att upp­nå — under året, den här månaden eller rent av var­je dag. Syftet är dels att få verk­samheten att i stort utveck­las till det vi (eller vår led­ning) vill, dels att motivera oss att göra ett bra jobb” (hur vi än definier­ar det).


För dig som lyssnar hellre än läs­er, finns det här blog­gin­lägget ock­så som ett avs­nitt av struk­tur­pod­den Klart!:


Det tvis­tas om hur målen ska for­muleras och vad som kän­neteck­nar ett bra mål. Jag ref­er­erar själv då och då till den vitt sprid­da tum­regeln att mål ska vara SMAR­TA” (speci­fi­ka, mät­bara, attraktiva/​accepterade, real­is­tiska och tidssat­ta) för att som bäst hjäl­pa oss i det dagli­ga arbetet.

Lud­digt eller tydligt?

Som­li­ga tyck­er att det inte är så noga och jag träf­fade vid ett tillfälle en VD som tyck­te att det är onödigt med mål, efter­som man ändå inte säk­ert når dem (och att stämnin­gen blir så dålig när man inte gör det). Jag ska inte stic­ka under stol med att jag är en hän­giv­en anhän­gare av tydligt for­muler­ade mål och nu finns det en studie som pekar på hur myck­et mer verkn­ings­ful­la konkret for­muler­ade mål är jäm­fört med abstrakta.

Den som gör konkret gott blir lycklig(are)

I artikeln Get­ting the most out of giv­ing: Con­crete­ly fram­ing a proso­cial goal max­i­mizes hap­pi­ness” (Jour­nal of Exper­i­men­tal Social Psy­chol­o­gy, Vol­ume 54, Sep­tem­ber 2014, Pages 11 – 24) pre­sen­ter­ar forskar­na Rudd, Aak­er och Nor­ton utkom­sten av sex oli­ka exper­i­ment. Bak­grunds­frågeställ­nin­gen var: om vi blir lyck­li­ga av att göra gott för andra — blir vi mer, min­dre eller lika lyck­li­ga när vi har som mål att få någon att le (ett konkret mål) jäm­fört med när målet är att göra någon lyck­lig i störs­ta allmän­het (ett abstrakt mål)?

Jag förstår att mån­ga av de mål de fles­ta av oss har att upp­fyl­la på job­bet hand­lar om helt andra sak­er än att räk­na leen­den, men för dig som strä­var efter höjd kundtill­fredsstäl­lelse är en direkt par­al­lell ett leende från kun­den under köpet” (konkret) kon­tra nöj­dare kun­der” (abstrakt).

De sex experimenten

I kor­thet gick exper­i­ment 1 till 3 ut på att den ena hälften av test­delt­a­gar­na fick i uppgift att under de när­maste 24 tim­mar­na göra något som får någon annan att le (konkret) och den andra hälften att göra något som gör någon annan lyck­lig (abstrakt). Forskar­na fann att delt­a­gar­na med det konkre­ta målet kände större till­fredsstäl­lelse än de med det abstrak­ta, bland annat på grund av att det för dem var lättare att avgöra om de nått målet. Det konkre­ta målet var mer avbock­n­ings­bart”.

I exper­i­ment 4 tes­tade de om det­ta gäller ock­så för andra slags mål genom att istäl­let be delt­a­gar­na göra något som ökar ande­len avfall de åter­vin­ner (konkret) respek­tive göra något som bidrar till ett håll­bart samhälle (abstrakt). Effek­ten blev den­sam­ma — de med konkre­ta mål kände större tillfredsställelse.

Vad är poängen?

Är det verk­li­gen vik­tigt att utföraren kän­ner till­fredsstäl­lelse och lyc­ka av att nå målen? Spelar det någon roll? Det är väl ändå bara ett jobb som ska göras? Jo, när det gäller mål som byg­ger på vår egen presta­tion, till exem­pel i hur vi möter kun­den; nog blir resul­tatet bät­tre om vi i det bemö­tandet kän­ner oss gla­da, upplyf­ta och hopp­ful­la istäl­let för molok­na, miss­modi­ga och hopplösa?

De fles­ta tror först inte på det här

Exper­i­ment 5 syf­tade till att säk­er­stäl­la resul­tat­en hit­tills och vad de fann i exper­i­ment 6 var syn­nerli­gen intres­sant, tyck­er jag: mer­parten av delt­a­gar­na antog att det inte skulle spela någon roll om målet var abstrakt eller konkret for­muler­at, vilket exper­i­mentet visade att de hade fel i.

Så, om du fort­farande är skep­tisk till om det­ta verk­li­gen gör någon skill­nad, är du i gott sällskap.

Gör så här

Men, om du vill ta fas­ta på vad Rudd et al fann i stu­di­en, gör så här:

  1. Påminn dig om vil­ka mål du har att upp­fyl­la den när­maste tiden. Om du behöver, ta fram dem så du ser dem tydligt.
  2. Rannsa­ka målen. Är de så konkret for­muler­ade så du lätt kan avgöra om du når vart och ett eller inte?
  3. Om de är mer abstrak­ta än de skulle kun­na vara — ta en stund och hit­ta en mer konkret formulering.
  4. Behöver du stäm­ma av och få OK på de nya for­mu­leringar­na med någon — bestäm dig för när och hur du gör det. Har ni kanske ett möte ändå inom kort?

Mer motiver­ad

Om du for­muler­ar de mål du har att upp­fyl­la så konkret att du lätt ser att du nått dem, kom­mer du att kän­na större geist och till­fredsstäl­lelse när de är nåd­da. Du blir mer motiver­ad att göra det arbete som krävs och du får oftare ta hem de små seg­rar som gör storverk för vår trivsel på jobbet.

Hur gör du?

Hur har du gjort i din organ­i­sa­tion för att få målen konkret for­muler­ade — särskilt om du inte är chef? Berät­ta för mig!

Så formulerar du konkret

Laptop på ett bord mot en kontorsväxtomfamnad tegelvägg. På skärmen visas ett målformuleringsverktyg.

Men, hur ska du formulera målet så att det blir konkret nog?

Jag har gjort ett enkelt målformuleringsverktyg. Använd det!

Jag vill formulera konkreta mål