Strukturbloggen

”Jag får 20% fler sak­er gjort efter att ha för­bät­trat min struk­tur” är det säl­lan jag hör de jag hjälper säga. Det de däre­mot oftast vit­tnar om är hur myck­et bät­tre de mår när de för­fi­nat struk­turen i arbetet. De har mer kon­troll över sin arbetssi­t­u­a­tion, de disponer­ar sin tid bät­tre och de använ­der mail, chat och andra kom­mu­nika­tionsverk­tyg på ett sätt som de trivs med istäl­let för att ständigt kän­na sig överväldigade och ​”efter”.

I samk­lang med forskningen

Det­ta fak­tum rim­mar väl med vad som kom fram i en pub­licer­ad metas­tudie där forskar­na Aeon, Faber och Panac­cio analy­ser­ade 158 studi­er inom området ​”time man­age­ment”. De ville rätt och slätt ta reda på om ​”time man­age­ment” funger­ar och vad det i så fall gör för skill­nad. De fann att ​”time man­age­ment” led­er till för­bät­trad effek­tivitet, men fram­förallt var den pos­i­ti­va effek­ten ännu större på väl­befinnan­det — på job­bet och i livet i stort, tycks det.

En del av strukturen

Forskar­na definier­ar ​”time man­age­ment” som ​”en sorts beslutsfat­tande indi­vider använ­der för att struk­tur­era, sky­d­da och anpas­sa sin tid till skif­tande förut­sät­tningar”. Det över­lap­par inte helt och hål­let det jag menar när jag säger ​”struk­tur”, men en del av det, vilket gör att jag kän­ner igen stu­di­ens slutsatser.

Vad kan då du och jag göra med den här infor­ma­tio­nen? Ja, om en av de starkaste effek­ter­na av struk­tureran­det är för­bät­trat väl­befinnande, kan vi till exem­pel väl­ja vad vi vill för­bät­tra härnäst med utgångspunkt i det snarare än i att vi prompt vill spara tid. Det tänker åtmin­stone jag göra.

Gör så här

Först: Utifrån anta­gan­det att den goda struk­turen gör gott för väl­befinnan­det, fun­dera på vad du skulle vil­ja rät­ta till den när­maste tiden som skulle göra gott för hur du mår om dagar­na. Vad är det som irrit­er­ar dig, hin­drar dig eller sänker dig humör­mäs­sigt oftast just nu?

• Skulle det kun­na avhjäl­pas om du fick bät­tre ord­ning på något eller någonstans?
• Skulle det lät­ta om du fick mer kon­troll över din arbetssituation?
• Skulle det släp­pa om du fick min­dre att göra av något?
• Skulle det hjäl­pa om du ord­nade mer tid var­je vec­ka till något?
• Skulle ett nytt sätt att agera i en viss återkom­mande sit­u­a­tion göra skillnad?

Ju mer speci­fikt du definier­ar prob­lemet, desto lättare kom­mer du att hit­ta en lös­ning. 
 

Sedan: Välj en enda sak, ett enda område, att för­bät­tra struk­turellt härnäst (för jag gis­sar att ock­så din tid är knapp). 
Jag ska själv ta mig an att jag lätt skjuter upp sådant jag har att göra som jag befarar kom­mer att vara job­bigt att göra. Det brukar aldrig vara så arbetssamt som jag befarar, så jag ska den när­maste tiden ta tjuren vid hor­nen mer än jag brukat hit­tills. Jag ska agera istäl­let för att prokrastin­era. 
 

Slut­li­gen: Definiera vad som är det förs­ta steget mot en bät­tre struk­tur när det gäller området du valt. Vill du ha tips på vad du kan göra — sök till exem­pel bland det du fått, sett och hört från mig. Det finns en hel del såväl på Struk­tur­bloggen som på Youtube. 

Bät­tre och bättre 

Om du väl­jer ett område i din job­b­vardag att för­bät­tra som hand­lar om ditt väl­befinnande torde du av näm­n­da studie att döma använ­da struk­tur och time man­age­ment till det verk­ty­gen har bäst effekt på. Nog kom­mer du att bli mer effek­tiv ock­så, för det visade ju ock­så metas­tu­di­en, men visst är väl det allmän­na väl­befinnan­det nog så värde­fullt att få så bra vi bara kan? 

Hur gör du? 

Vad väl­jer du att för­fi­na den när­maste tiden? Berät­ta gär­na för mig, för dels kan jag vil­ja göra en insats där själv, dels kan jag bidra till ditt ini­tia­tiv med knep, verk­tyg och tips som jag sam­lat på mig genom årens lopp. 

(Osäk­er på vad din tid går åt till egentli­gen? Det finns det verk­tyg till, så här tar du reda på vad du läg­ger tid på!)