Strukturbloggen

Det är illa när något vi upplever som neg­a­tivt omväl­vande inträf­far i vårt arbete. Bolaget säljs och de nya ägar­na har helt andra ambi­tion­er än de för­ra, eller vårt jobb försvin­ner och vi får ett annat vi inte vill ha, eller den kol­le­ga vi tyckt så myck­et om att arbe­ta med slu­tar, eller kon­toret fly­t­tar till lokaler som har en karak­tär som inte alls pas­sar oss.

Inte de sto­ra, utan de små
Men, det är inte de sto­ra hän­delser­na som drab­bar oss värst när det gäller stress och väl­befinnande — det är de små, dagli­ga irri­ta­tion­s­mo­menten. Det är i alla fall vad A. D. Kan­ner med forskarkol­le­gor fann i en studie vid U. C. Berke­ley 1981.

Under ett års tid lät de 100 test­per­son­er en gång i månaden kartläg­ga vil­ka av 117 van­li­ga irri­ta­tion­s­mo­ment de upplevde att de hade i sin vardag och hur ofta de råkade ut för dem. De fick ock­så svara på hur de mådde, bland annat med avseende på stress, och vil­ka större avgörande hän­delser (i famil­jen, till exem­pel) som inträffat.

Ett sätt att ta efter
Forskar­na fann vad de menade var ett starkare sam­band mel­lan delt­a­gar­nas väl­befinnande och graden av exponer­ing för de små irri­ta­tion­s­mo­menten än mel­lan väl­befinnan­det och de större hän­delser­na. Stu­di­en blev seder­mera omtvis­tad, till exem­pel när det gäller vil­ka irri­ta­tion­s­mo­ment de valt att kartläg­ga, men oavsett det kan vi låta oss inspir­eras av deras metod för att få ett grepp om vad vi har i vår vardag som ​“sänker” oss och göra något åt det.

Låt säga att vi skulle göra vår egen lista på vad som irrit­er­ar oss i varda­gen och under ett år dels se om det blir fler sak­er och om vi upplever det värre och värre, dels finna vil­ka småbekym­mer vi skulle få störst effekt om vi gjorde oss av med. Visst skulle det vara intres­sant? Visst skulle det i sig göra att vi än mer kände att vi kan göra något åt vår situation?

Gör så här

1. Under så lång stund som du vill och har utrymme för, skriv ned så mån­ga irri­ta­tion­s­mo­ment du kan kom­ma på. Gör det dig­i­talt i ett kalkyl­blad, för det här kom­mer att bli en tabell du kan använ­da för uppföljnin­gen sedan. Vill du slip­pa göra det själv, lad­da hem den lista på 75 irriterande sak­er jag spon­tant kom på för en stund sedan.


2. Låt tolv kolum­n­er till höger rep­re­sen­tera de kom­mande tolv månaderna.


3. Ta en kort stund till och gradera hur ofta du råkar ut för de irri­ta­tion­s­mo­ment i lis­tan du kän­ner igen att du har. Skriv i den förs­ta månadens kol­umn, så får du ett utgångsläge. Låt ​“1” bety­da ​“då och då”, ​“2” är ​“gan­s­ka ofta” och ​“3” säger vi är ​“väldigt ofta”.


4. I bot­ten av lis­tan, gör två formler:
   • en som räk­nar i hur mån­ga celler du har satt en siffra (det vill säga hur mån­ga irri­ta­tion­s­mo­ment du just nu råkar ut för)
   • en som sum­mer­ar siffror­na i kolum­nen (det vill säga hur hög din ​“tota­la irri­ta­tion­s­mo­ment­ex­poner­ing” är just nu)


5. I din att göra-lista, lägg in en att göra-uppgift som återkom­mer till exem­pel den förs­ta arbets­da­gen var­je månad och som du låter lyda något i stil med ​“Skat­ta månadens irri­ta­tion­s­mo­ment.”. Uppgiften innebär helt enkelt att du fyller i vil­ka irri­ta­tion­s­mo­ment du haft under månaden och i vilken grad.


6. När du har nog med data för att det ska vara en vits, till exem­pel efter ett par, tre månad­er, gör ett dia­gram där du kan föl­ja utveck­lin­gen på de två vär­de­na och vartåt ​“det barkar”.


7. Vill du redan nu ta ett steg till mot en lättare till­varo, välj något irri­ta­tion­s­mo­ment du haft den senaste månaden som inträf­far ofta, det vill säga som du har satt frekvens­grad 3 på. Hit­ta på något, om än något litet, du kan göra för att bli av med det som inträf­far, få det att inträf­fa mer säl­lan eller få det att påver­ka dig min­dre. Det du bestäm­mer dig för att göra behöver kun­na for­muleras med använ­dan­det av ett verb. ​“Frå­ga” är ett verb, lik­som ​“ta” i uttryck­et ​“ta upp på avdel­ningsmötet”. Kom­mer du ändå inte på något sätt, maila mig — kanske finner jag på råd.


8. När året har gått, tit­ta till­ba­ka på de tolv månader­nas kartläg­gn­ing. Njut anti­n­gen av hur väl du lyck­ats påver­ka din sit­u­a­tion till det bät­tre, eller fun­dera på om du ska göra en mer omväl­vande förän­dring om irri­ta­tion­s­mo­menten bliv­it allt fler och allt mer frekven­ta. Fick du mers­mak, upprepa det hela ett år till.

Bät­tre och bät­tre steg för steg
Kartläg­ger du vad du irrit­eras av, är det lättare att göra något åt det än annars. Lös­er du något, om än bara en sak, blir det lite bät­tre. Då kan du lösa en sak till. Pré­cis som du blir av med sur­de­gar genom att åtgär­da dem i mån­ga små steg, för­bät­trar du på det­ta sätt din arbetssi­t­u­a­tion i stort — litet steg för litet steg, med min­dre ansträngn­ing än om du skulle försö­ka lösa allt på en gång. För var­je avk­larat steg får du ta hem en delseger — en av de där vardagli­ga seg­rar­na som gör så gott för vårt välbefinnande.

Hur är det för dig?
Vad är det för irri­ta­tion­s­mo­ment som är värst för dig just nu? Känn dig fri att kla­ga lite, så kan vi andra kanske få läg­ga till några irri­ta­tion­s­mo­ment vi glömt till våra listor!