Strukturbloggen

För mån­ga år sedan var jag på ori­en­ter­ingsläger och en för­mid­dag gjorde vi en övn­ing som var svårare än förvän­tat och därmed för mig tankeväckande. Från start­punk­ten på en knalle mitt i sko­gen tog vi på en kar­ta ut en kom­pass­rik­t­ning mot en punkt på en tvärgående väg en dryg kilo­me­ter län­gre fram. Mel­lan oss och vägen var ter­rän­gen täm­li­gen kuper­ad och veg­e­ta­tio­nen snårig. Vi ombads sedan läm­na ifrån oss våra kom­pass­er (och kar­ta). Uppgiften var att tomhän­ta ta oss till målpunk­ten. Den som kom när­mast vann.

Litet avsteg nu ger stor miss sedan
Det­ta må låta enkelt, men när min väg framåt var full av hin­der att ta mig runt, över och till och med under, som gjorde att jag för ett ögonblick fick ändra rik­t­ning, var det lätt att mis­s­ta mig på i vilken rik­t­ning målpunk­ten låg. För att hål­la styr åt rätt håll tog jag sik­te på ett träd fem­tio meter län­gre fram, en sten bor­tom den och en lustig kly­ka som inte gick att ta miste på ett sty­cke vidare.

Bit för bit mot dit du vill
För mig är det­ta en direkt analo­gi till livet i våra verk­samheter. Vi vet (i bäs­ta fall) vart vi vill på lång sikt och för att ta oss ditåt tar vi sik­te på kortare mål om och om igen. För att ta oss mel­lan de kor­ta målen, behöver vi ta steg som led­er ditåt. Tar vi steg som led­er åt andra håll, har vi svårare att nå målen. Våra mål avgör där­för vad i stun­den som är de rät­ta ste­gen — våra mål är det vi grun­dar vår pri­or­i­ter­ing på.

När allt förän­dras fort
Är det långsik­ti­ga målet (eller om vi kallar det ​“visio­nen”) fast över tid är det lättare att sät­ta de kort­sik­ti­ga målen än om visio­nen ändras ofta. Vi sik­tar på sam­ma målpunkt under hela kom­pass­rik­t­ningsövnin­gen. Är vår verk­samhet däre­mot ung och om den verkar i en bran­sch som utveck­las myck­et eller rent av ska­pas i det­ta nu, kom­mer vårt långsik­ti­ga mål att ändras ofta, för miljön vi verkar i förän­dras snabbt. Målpunk­ten fly­t­tar på sig under det att vi ste­gar mot den. Så som vi för ett tag sedan trodde att framti­den skulle se ut, kom­mer det inte alls att bli, för allde­les nyss hände något som sät­ter det sce­nar­i­ot helt ur spel. Vägen framåt är täm­li­gen svåröverblick­bar, vilket i vår ori­en­ter­ingsanalo­gi skulle vara det­sam­ma som en tät och svårgenom­skådlig veg­e­ta­tion där vi har svårt att ta sik­te på näs­ta lämpli­ga träd.

Man kan tyc­ka att det i dessa unga, snabbförän­derli­ga verk­samheter är omöjligt att sät­ta mål att ha som pri­or­i­ter­ings­grund, men nog går det allt — målen behöver bara vara myck­et kortare och sät­tas oftare. Vi behöver oftare bestäm­ma oss för vad som just nu är den rät­ta rik­t­nin­gen för den när­maste tiden.

Gör så här
Om du skulle sät­ta ett mål idag, under hur lång tid framåt skulle det vara rel­e­vant? Du kan såk­lart inte veta exakt, men om du skulle gis­sa, grun­dat på hur snabbt din bran­sch och din verk­samhet förän­dras? Är det ett kvar­tal? Ett år? Ett halvår? En månad? Rent av så kort som två veck­or? Reflek­tera ett slag över tid­sho­rison­ten för de mål du satt och som du grun­dar din pri­or­i­ter­ing på. Är de kor­ta nog eller blir de irrel­e­van­ta för snabbt och för ofta? Ändrar du dem säl­lan och skulle de där­för kun­na ha en län­gre tid­sho­risont än de har idag, så att du slip­per omvärdera dina mål så ofta?

Behöver du sät­ta ett kortare eller län­gre mål, gör så, eller ta upp frå­gan med den som ska ​“skri­va under” på de mål du sätter.

Mer rel­e­vant när de gäller
Om du anpas­sar dina måls tid­sho­risont efter hur din verk­samhet och den miljö ni verkar i, kom­mer du att ha nyt­ta av dem under hela löp­ti­den. Då tar du dem mer på all­var för att de är rel­e­van­ta när de behöver vara det. Istäl­let för att mål­sät­tandet är något ​“man bara ska göra”, blir det ett arbete det är värt besväret att läg­ga tid på.

Hur gör du?
Vad har du för löp­tid på de mål du satt och hur har du reson­er­at när du satt dem? Dela gär­na dina tankar i en kommentar.