Prioritera helhjärtat | David Stiernholm

Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

01 apr.

Prioritera helhjärtat


Datum: 2015-04-01 12:00

Har du sut­tit på ett möte och pré­cis när du läg­ger ut tex­ten om var­för vi verk­li­gen behöver lösa det där prob­lemet, sur­rar en tele­fon igång.

Den är inställd på ljudlöst och ägaren låter den lig­ga kvar på bor­det utan att svara, men vad hän­der? Alla tit­tar (och lyssnar) på tele­fo­nen och inte på dig.

Mul­ti­tas­ka” utan att mer egentli­gen blir gjort
Visst gör vi så här på flera områ­den? För att klara att nav­ig­era fokuser­at i en allt inten­si­vare vardag på job­bet, väl­jer vi ut, planer­ar in, styr upp och stänger ned.

Men, vi hel­gar­der­ar. Vi gör något annat sam­tidigt, när vi ändå sit­ter där. Vi slänger ett getö­ga på näs­ta innan vi är klara med den här. Vi har appa­rat­en avstängd, men inte helt.

Fokusera både sinne och handling
I dessa dagar tänker jag myck­et på att pri­or­it­era hel­hjär­tat. Jag menar, det jag bestäm­mer mig för att göra vill jag enkom göra, just i det ögonblick­et. Kalla det mind­ful­ness, dis­trak­tion­s­min­imer­ing eller vad du vill.

Jag har näm­li­gen upplevt så tydligt att syftet med pri­or­i­terin­gen blir för­fe­lat om jag inte fokuser­ar helt på det jag pri­or­it­er­at. Låt mig ge dig tre exem­pel på vad jag gjort som jag inte län­gre vill göra. Efter­som jag nog talar för alla här”, tänker jag uttryc­ka mig i vi-termer.

Gör inte så här

  • Twit­trar på föreläs­ning — Vi går på en rik­tigt spän­nande föreläs­ning och vi vill gär­na berät­ta det för dem som föl­jer oss på Twit­ter och för våra vän­ner på Face­book. Det skulle bli snyg­gt med en bild på Insta­gram ock­så, så då tar vi det. Efter en liten stund tit­tar vi upp från tele­fo­nen och kän­ner det som att vi kom in mitt i fil­men. Vad talar han om nu?”. Vi fängslades så av kom­mentar­er, likes och tweets att vi näs­tan helt mis­sade det vi egentli­gen ville göra nu — se föreläsningen.

  • Har mobil på på möte, om än ljudlöst — Vi stänger av ljudet på tele­fo­nen när vi går in i ett möte, men bara ljudet. Det finns inget ha kakan och äta den” när det gäller ljudlöst och vibra­tion. Visst, när det ringer ringer det inte, men den sur­rar i fick­an och vi blir ändå dis­tra­her­ade. Vi kol­lar vem det är som ringer och i värs­ta fall svarar vi och säger att vi inte kan svara.

  • Job­bar på opri­or­it­er­ade pro­jekt — Vi bestäm­mer vil­ka X antal pro­jekt som är de vi ska pri­or­it­era de när­maste månader­na. Vi fokuser­ar extra på dem och job­bar vidare på de andra ock­så, istäl­let för att verk­li­gen läg­ga dem på is under tiden. Sum­ma sum­marum job­bar vi mer efter att vi pri­or­it­er­at än innan — extra myck­et på de pri­or­it­er­ade pro­jek­ten och lika myck­et som innan på de andra. Vi som tänk­te vi skulle job­ba min­dre (och spetsigare).

En sak i sänder
Om vi istäl­let pri­or­it­er­ar hel­hjär­tat vin­ner vi fokus och kon­cen­tra­tion. Vi får nju­ta av det njut­nings­ful­la med att ha pri­or­it­er­at, vilket för mig till exem­pel är känslan av att jag just nu gör det abso­lut bäs­ta jag skulle kun­na göra nu. De när­maste veck­o­r­na är det det­ta jag övar på. Är du med?

Hur gör du?
Kän­ner du igen dig i det här? Defin­i­tivt? Inte alls? Men så, vad har du för sit­u­a­tion­er i varda­gen då du skulle vil­ja pri­or­it­era mer hel­hjär­tat? Läm­na en kom­men­tar och berätta. 

På stiernholm.com använder vi cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du samtidigt att vi använder cookies på hemsidan. För mer information klicka här.