Strukturbloggen

Att ha pap­per och i syn­ner­het att ha myck­et pap­per betrak­tas allt mer av som­li­ga som något gammaldags, upplever jag. Någon beskriv­er skam­set hur mån­ga högar som belam­rar skrivbor­det och någon annan uttryck­er otill­fredsstäl­lelse i att den ​“fort­farande” noter­ar på pap­per på möten.

Med risk för att jag över­tolkar, blir jag en smu­la bek­lämd när jag hör det. Jag tyck­er näm­li­gen att det är synd att vi kän­ner skam för något — i onö­dan. Prob­lemet är inte att vi använ­der pap­per, utan möjli­gen hur vi gör det.

Inte så dumt, ändå
Pap­per i sig är ett medi­um som har mån­ga förtjän­ster. Själv skriv­er jag helst på pap­per på mina möten, efter­som jag upplever att en skärm blir en bar­riär mel­lan mig och den jag träf­far. Den här tex­ten skrivs i förs­ta skedet i en pap­per­san­teck­n­ings­bok, efter­som Fas­ten Seat­belts-lam­pan lyser och jag inte får ha igång någon elek­tro­n­isk utrust­ning och jag vill fån­ga mina tankar nu direkt.

Dock med viss risk
Men, om mötes­no­terin­gen blir lig­gande kvar någon­stans i ett block och vi mis­sar något vi på mötet sade att vi skulle göra, blir det prob­lem. Om högar­na tar så myck­et plats att vi får svårt att kom­ma åt att arbe­ta blir pap­pren en häm­sko. Om jag hade glömt den lil­la anteck­n­ings­bo­ken bakom inflight-mag­a­sinet, hade du inte fått läsa det här.

Så, istäl­let för att tän­ka om dig att du bor­de arbe­ta helt dig­i­talt, fun­dera på vad du behöver för­fi­na för att kun­na tillå­ta dig att använ­da pap­per i vis­sa sit­u­a­tion­er och ändå dra nyt­ta av det dig­i­ta­las förtjänster.

Gör så här

1. Frå­ga dig; i vil­ka sit­u­a­tion­er är du särskilt nöjd med pap­per och pen­na som medium?
   • Är det när du för mötesanteckningar?
   • Är det när du kom­mer på något du inte får glöm­ma att göra och det är så hek­tiskt omkring dig att du risker­ar att snabbt glöm­ma insik­ten du fått och du där­för skriv­er ned det påkom­na på en liten lapp snabbt som blixten?
   • Är det när du skissar fram hur det nya pro­jek­tet ska se ut genom att göra en stor mindmap på ett A3-blad?


2. Hit­ta på ett sätt att dig­i­talis­era kon­tentan av det hand­skriv­na fort och lätt.
   • Fotografer­ar du mötes­no­teringar­na med mobi­lap­pen SwiftScan och skickar dem till din egen mail, var­ifrån du sparar dem i pro­jek­tmap­pen (efter att du lagt in att göra-uppgifter­na i din att göra-lista)?
   • Använ­der du White­lines förnäm­li­ga Link-block och ‑app som automa­tiskt dig­i­talis­er­ar dina anteck­ningar och skickar dem dit du vill?
   • Innan du avs­lu­tar pro­jek­t­skiss­nin­gen i mindmap:en, läg­ger du in alla näs­ta steg i din dig­i­ta­la att göra-lista så du direkt kan kom­ma igång med att göra saker?
   • Har du en porta­bel inko­rgsplas­tmapp i din väs­ka där du läg­ger alla snab­blap­par som du väl till­ba­ka på kon­toret tar hand om och gör dig­i­ta­la att göra-uppgifter av?
   • Är det något helt annat du behöver göra för att täp­pa till läck­a­gen i ditt informationsinflöde?


3. Kan du inte genom­föra med en gång det du behöver justera, skriv i det­ta nu upp som en att göra-uppgift det förs­ta steget av den­na din strukturförfining.

Ha kakan kvar och ät den samtidigt
För, om du byg­ger en sta­bil länk mel­lan det fysiska och det dig­i­ta­la, får du nju­ta av såväl de goda sidor­na av pap­per som av det smidi­ga med det dig­i­ta­la. Du kan släp­pa tanken på att du ​“bor­de” göra på ett helt annat sätt än du egentli­gen helst vill och det ger dig en skön känsla av att vara ​“framme” åtmin­stone på ett område.

Hur gör du?
Vad är din favoritöver­bryg­gn­ing mel­lan det fysiska och dig­i­ta­la? Skriv till mig och berätta!