Strukturbloggen

Ja, ibland dröm­mer jag fak­tiskt om att någon gång sad­la om (!) och bli cykelbud.

Det är verk­li­gen något attrak­tivt med cykel­budsyr­ket. Allt­så, att få ett upp­drag, utföra det fort och sedan är det helt klart. Ett eller ett par eller några upp­drag i stöten, genom­för dem, sedan är det färdigt. Häm­ta något här, läm­na det där. Klart! 

Det är det där med att snabbt utföra konkre­ta, avgrän­sade uppgifter som är så lockande. De gör det så tydligt för mig att jag får något gjort. Det är nog där­för jag är så förtjust i att-göra-lis­tan. Ploc­ka något, gör, boc­ka av det.

I syn­ner­het små, kor­ta sak­er som går väldigt fort att göra. Det är näs­tan som att äta godis. Ta en, gör den, ta en till, gör den, ta ytterli­gare en, gör den. 

Jag kan finna sådan njut­ning i att sit­ta på kon­toret, lyssna på musik och slut­föra uppgift efter uppgift i ett skönt flöde.

Tack, kära lista.

P S Den musik jag helst job­bar till just nu är anti­n­gen Michael Nymans skru­vade barock­pastisch till film­musik för Peter Green­aways ​“Tecknarens kon­trakt”, eller MGMTs sug­ges­ti­va ​“Elec­tric feel”, som ej är av den­na världen.