Det är de små, små detaljerna som gör det | David Stiernholm

Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

27 mars

Det är de små, små detaljerna som gör det


Datum: 2014-03-27 10:29

När vi tar oss för att för­bät­tra vår arbetsstruk­tur för att vi vill ska­pa en smidi­gare vardag, är det lätt att tro att det är de sto­ra grep­pen som måste till för att det ska bli någon effekt. Vi tror vi behöver göra ett rik­tigt röj, en rejäl uppryck­n­ing och skaf­fa alla nöd­vändi­ga atti­ral­jer av senaste sort. Resul­tatet är ofta att det blir ett så stort pro­jekt av struk­tureran­det att vi bax­nar och läg­ger ner innan vi ens börjat.

Men, jag som arbe­tar med det här (och bara det här) var­je dag har gång efter annan sett att det istäl­let är i detal­jer­na det sit­ter. Vi kan ha gjort rätt enligt struk­turkon­stens alla regler, men så halkar vi till­ba­ka i gam­la hjul­spår om och om igen, av den enkla anled­nin­gen att vi mis­sar en liten, avgörande detalj.

Det fina är emeller­tid att, om vi bara klarar de där detalj-fall­gropar­na, vin­ner vi myck­et i struk­tur och får en stor skill­nad i vår vardag jäm­fört med tidigare.

Sex små detaljer
Så, låt mig dela med mig av sex detal­jer som avgör om din struk­tur håller eller ej.

  1. Hur lätt det är att bli påmind om dina indi­vidu­el­la verk­samhetsmål i varda­gen på jobbet.

    D v s hur fort och lätt går det för dig att se vil­ka mål du ans­varar för just nu? Räck­er det att du lyfter blick­en, så sit­ter de där? Är de bara en knapp­tryck­n­ing bort eller behöver du klic­ka än här, än där några gånger innan du ser dem? Ju min­dre när­varande i varda­gen dina mål är (rent visuellt eller med självk­larhet i huvudet), desto svårare kom­mer det att vara för dig att använ­da pri­or­i­ter­ingsverk­tyg som till exem­pel den klas­siska bråt­tom/vik­tigt-matrisen och min ren­odlings­mall (som jag skriv­it om i en tidi­gare Klart!-utgåva).

  2. Hur lät­till­gäng­lig att göra-lis­tan är

    Behöver du leta efter, bläd­dra i, log­ga in i eller vän­ta på att göra-lis­tan, kom­mer du snart att skri­va upp vad du har att göra på mer lät­till­gäng­li­ga platser. Innan du vet ordet av har du ändå att göra-uppgifter på flera ställen, trots att du tänk­te ha bara ett enda.

  3. Om vi tar oss tid till att for­mulera att göra-uppgifter­na konkret och utförligt eller ej.

    Det är lätt att slar­va här, till exem­pel genom att skri­va en förko­rt­ning eller låta någon text lig­ga kvar som inte direkt beskriv­er vad det är vi ska göra, efter­som vi tänker att vi vet vad det egentli­gen bety­der. Men, det är ju bara just nu vi vet exakt vad vi menar. Sedan, när vi ska göra det som vi har att göra, kom­mer vi att fun­dera på vad det egentli­gen var vi menade. Vi får läg­ga tid på att dra oss till minnes eller rent av läsa igenom upprin­nelse­mailet ytterli­gare en gång (i onö­dan) för att på nytt ta reda på vad det egentli­gen var som vi bestämde oss för att göra.

  4. Om vi fyller i för­fal­lo­da­tum på måfå eller ej

    Fyller vi i för­fal­lo­da­tum i att göra-uppgiften fast det egentli­gen inte behövs, kom­mer vi att råka ut för att uppgift­slis­tan är förse­nad och röd för tidigt och helt i onö­dan. Om vi vågar låta bli att fyl­la i för­fal­lo­da­tum i trygg förviss­ning om att vi tidi­gare än annars kom­mer att få klart dagens uppgifter, blir vi fri­are att kun­na väl­ja vad vi gör i var­je stund.

  5. Om vi har självk­lara lagringsställen (helst få sådana) för alla pap­per som kan kom­ma att ham­na på våra skrivbord

    När vi inte har någon­stans att göra av det mate­r­i­al vi behöver ha kvar, är vi hän­visade till att ändå läg­ga det där det finns plats, vilket ofta är i högar på skrivbordet.

    Det tom­ma skrivbord som var resul­tatet av vårt röj” blir knap­past långvarigt.

  6. Att bestäm­ma sig …

    … för när det är fullt i kalen­dern och inga fler möten får plats den här veck­an, för när vi är till­gäng­li­ga för andra, för när vi kol­lar mail, för vil­ka pro­jekt vi låter vara akti­va och vil­ka vi läg­ger på is.

Ett litet steg för dig, ett stort steg för strukturen
Om du ser till att näm­n­da detal­jer klaf­far kom­mer du att ska­pa super­struk­tur i din vardag på arbetet lättare än mån­ga andra.
Du får nju­ta av den ful­la effek­ten av den senaste app:en, pro­jek­tverk­tyget eller en vältrim­mad uppgifter-funk­tion i Out­look, efter­som du inte kör fast på grund av något detal­jer­at fin­lir som fallerar.

Något mer?
Har jag glömt någon detalj som är helt avgörande för att din struk­tur ska fungera? Berät­ta gär­na i en kommentar. 

På stiernholm.com använder vi cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du samtidigt att vi använder cookies på hemsidan. För mer information klicka här.