Lite varstans är något annat än alltid
Datum: 2013-10-30 10:14
Du som hört mig föreläsa eller som précis som jag är förtjust i David Allens Getting Things Done-metodik, känner till begreppet “kontext” i samband med att göra-listor.
Det handlar om att kategorisera att-göra-uppgifterna med i vilken kontext (det vill säga vilket sammanhang eller vilken situation) du behöver vara i för att göra respektive uppgift.
Vitsen med att kategorisera att göra-listan är att den då är lättare att få överblick över, eftersom de många uppgifterna är indelade i mindre sektioner.
Kontextualisera din dag
Har du din lista i något digitalt verktyg, sätter du kontexten som en kategori eller en så kallad “tag”. Är listan i pappersform, har du kanske ett separat blad för varje kontext eller en symbol för respektive kontext framför varje uppgift. Har du kategoriserat efter kontext, fokuserar du lätt på de uppgifter du kan göra i den kontext du är i just nu (och kanske kan du rent av dölja alla andra helt och hållet).
Om du inte gjort det tidigare, gör en lista över de kontexter du befinner dig i om dagarna i ditt jobb. Hos de jag möter, brukar det bli en lista på mellan tre och åtta kontexter (och ibland till och med en bit över tio stycken). Det kan handla om @Kontoret, @Telefon, @Datorn, @Online, @Hemma, @Tunnelbanan och så vidare.
Får man aldrig vara ledig?
“Men, … “, säger då någon trevlig åhörare när jag föreläser, “… måste man verkligen göra något var man än är? Det är faktiskt viktigt att ta en paus ibland!”
Ja, det är lätt att få intrycket att när vi identifierar vilka kontexter vi rör oss i i jobbvardagen gör vi det för att ständigt kunna ha något att jobba med; för att hela tiden producera.
Lyckligtvis är det inte alls det som är vitsen med kontext-kategoriseringen. Den fråga kontexterna hjälper oss med är snarare: “Nu är jag här och jag vill nyttja stunden här så väl som möjligt. Vad kan jag jobba med?”
Så, betrakta kontext-indelningen som ett sätt att med så liten ansträngning som möjligt snabbt se vad du skulle kunna göra just här och nu, snarare än som en uppmaning att du aldrig bara får koppla av.
Du bestämmer när du arbetar och du bestämmer när du vilar, oavsett vilken kontext du är i.
Gör så här
- Ta en titt på din att göra-lista och fundera på hur du skulle kunna göra det än enklare att bara se de saker du kan göra där du är nu.
- Är kontexterna så många att du skulle tjäna tid och besvär om du drog ner antalet till fem?
- Skulle det vara lättare för dig att särskilja kontexterna från varandra om uppgifterna i varje kontext hade olika färger (eller var överstrukna i olika färger)?
- Kan du i ditt verktyg för att göra-uppgifter välja att bara se de uppgifter som har en kombination av ett par, tre kontexter du snabbt ställer in (på tåget, online, utan ringmöjlighet)?
- Kommer du på något du kan förbättra, definiera det första steget som en att göra-uppgift och sätt lämplig kontext på den (!).
- När det passar dig, gör uppgiften och definiera sedan nästa steg, och nästa, till dess du är klar med justeringen.
Kategorisera för att kunna fokusera
Om du finslipar hur du arbetar med kontexter för dina att göra-uppgifter, kommer du att vara helt oberörd inför att du har en oerhört lång att göra-lista. Allt du har att göra uttryckt som uppgifter i en lång lista är inget problem, eftersom du i princip aldrig tittar på hela listan på en gång. När du tittar på de saker du kan göra i den kontext du är, känns allt relevant och du slipper lägga energi på att “titta förbi” och “tänka bort” uppgifter du ändå inte kan göra något åt där du är just nu.
Har du tidigare inte använt dig av kontext-kategoriseringen, rekommenderar jag dig att testa det. Den har gjort min vardag så oerhört mycket enklare, trots att det är en tämligen enkel finess.
Hur gör du?
Hur gör du för att i varje läge bara se de att göra-uppgifter som du kan göra något åt där du är just nu? Skriv mer än gärna en kommentar och dela med dig av dina tankar och erfarenheter.