Ett gammalt minne motiverar dig att arbeta… | David Stiernholm

Sidhuvud

Strukturbloggen


Föregående artikel

Nästa artikel

15 maj

Ett gammalt minne motiverar dig att arbeta strukturerat


Datum: 2017-05-15 13:19

Även om vi for­mat en rik­tigt god struk­tur i hur vi arbe­tar, är det lätt att vi släp­per den och gör på ett helt annat sätt än hur vi bestämt oss för att arbe­ta. När vi har mån­ga uppgifter fram­för oss, när vi har mån­ga mail att beta av innan dagen är slut och när vi sam­tidigt strax ska iväg på ytterli­gare ett möte, frestas vi att hop­pa över något struk­tur­mo­ment, efter­som det går så myck­et snab­bare eller är så myck­et vanare för oss.

Vi skriv­er inte upp en sak vi ska göra, för vi tror att vi kom­mer ihåg det ändå; vi tar inte hän­syn till att vi i ett svagt ögonblick lovade en spe­cial­lös­ning, för den känns nu direkt efter mötet så självk­lar; vi sät­ter flag­gor på några mail så länge, trots att vi förstått nyt­tan med att istäl­let direkt skri­va att göra-uppgifterna.

Ett bett i svansen
Rätt så snart blir vi dock varse var­för vi bestämt oss för det mer struk­tur­erade arbetssät­tet. Vi mis­sar att ringa det utlo­vade sam­talet, bekräf­telsen till kun­den blev inte kor­rekt och en informell mail-flagg-att-göra-lista bil­dades par­al­lellt till den egentli­ga lis­tan och vi råkar pri­or­it­era ett flag­gat mail istäl­let för en att göra-uppgift från lis­tan som egentli­gen var bra myck­et högre prioriterad.

Pos­i­tiv hågkomst
Finns det något sätt att motivera oss till den lil­la extra ansträngn­ing det innebär att hål­la fast vid den ännu något ovana struk­turen? Det finns en del som tyder på det.

I en färsk studie från Uni­ver­si­ty of New Hamp­shire, fann forskar­na Bion­do­lil­lo och Pille­mer att den som tänker till­ba­ka på en pos­i­tiv upplevelse av att ha gjort något den vill göra mer av (i stu­di­en rörde det sig om fysisk trän­ing) gör mer av det. Test­per­son­er inde­lade i två grup­per fick svara på frå­gor dels om deras trän­ingsvanor, dels om deras ambi­tion­er att trä­na den när­maste tiden. Den ena grup­pen upp­manades att dessu­tom beskri­va en pos­i­tiv eller neg­a­tiv erfaren­het de haft av trän­ing som de trodde skulle motivera dem att trä­na mer. Den andra grup­pen fick inte den uppgiften, utan bara de andra frågorna.

När test­per­son­er­na åtta dagar senare fick svara på hur myck­et de trä­nat den senaste veck­an, hade de som påmint sig om en pos­i­tiv erfaren­het av trän­ing trä­nat avsevärt mer än de andra. Forskar­na drog föl­jande slut­sats: att påmin­na sig om ett pos­i­tivt, motiverande minne ger sig­nifikant pos­i­tiv effekt på hur myck­et man sedan tränar.

Värt besväret efteråt
Vi kan mis­stän­ka att det­ta ock­så går att tilläm­pa på vår struk­tur. För, på ett sätt är det med struk­tur­vanor som med fysisk trän­ing. Vi vet att vi egentli­gen vill göra på det sätt vi bestämt , till exem­pel trä­na eller agera på ett mer struk­tur­erat och ännu ovant sätt i vårt arbete. Men, det är lik­som lättare att inte göra så utan göra på det gam­la sät­tet eller stan­na hem­ma i vär­men istäl­let för att stic­ka ut på en löp­tur i höstmörkret.

Gör så här
Vill du anam­ma det­ta rön New Hamp­shire-forskar­na fun­nit, gör så här:

  • Beskriv en sit­u­a­tion då du ager­ade på ett allde­les föredöm­ligt sätt när det gäller den struk­tur du for­mat. Ju mer speci­fik, utförlig och konkret du är i din beskrivn­ing, desto mer har du hjälp av den. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Jag har helt enkelt skriv­it några rad­er och har då inlett med Så här gick det till: …”
  • Bestäm dig för i vil­ka sit­u­a­tion­er du ska göra dig påmind om den beskriv­na sit­u­a­tio­nen. Förslagsvis kan det­ta vara en god start på arbetsdagen.
  • Hit­ta ett sätt att bli påmind om sit­u­a­tio­nen utan att behö­va kom­ma ihåg det. Kanske gör du som jag och läg­ger in i din mor­gonrutin att du läs­er din beskrivn­ing av den där gån­gen då du verk­li­gen ager­ade som du vill agera.
  • Om du vill, gör det här på försök en vec­ka eller två och reflek­tera sedan över om den här meto­den fick dig att mer föl­ja den struk­tur du ändå tyck­er är efter­strä­vans­värd. Gav det effekt? Kan du tilläm­pa det här på fler områ­den? Gjorde det ingen skill­nad? Kan du då avgrän­sa ambi­tio­nen och bara inrik­ta dig på en särskilt van­lig struk­tur­fall­grop du ofta råkar ut för?

Det önskvär­da blir det gängse
Om resul­tat­en av Bion­do­lil­los och Pille­mers studie har bäring ock­så på struk­tursträ­van­den, kom­mer du att lättare lyckas etablera ditt mer struk­tur­erade arbetssätt om du ofta gör dig påmind om ett tidi­gare tillfälle då verk­li­gen lyck­ats att arbe­ta på det sätt du önskar. Du får erfara än fler tillfällen då du lyckas med den nya vanan och all­tefter­som behöver du inte dra dig till minnes hur det var du gjorde den där gån­gen, för ditt önskade arbetssätt är plöt­sligt så du nu arbetar.

Hur gör du?
Hur gör du för att ändå bibehål­la den goda struk­turen när du i varda­gens inten­sitet risker­ar göra så du beslu­tat dig för att inte göra län­gre? Läm­na en kom­men­tar och berätta. 

På stiernholm.com använder vi cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att fortsätta använda vår webbplats godkänner du samtidigt att vi använder cookies på hemsidan. För mer information klicka här.